Undervisningsmetoder: Skriftlig och muntlig kommunikationsträning

Språkliga färdigheter, skriftliga såväl som muntliga, krävs av studenter på samtliga högre utbildningar. När det gäller skrivandet, ställs formella krav på vad som förväntas med det vi oftast benämner som akademiskt skrivande eller vetenskapligt skrivande: sakligt, formellt språk, en text som är precis och har korrekta referenser. Men vad är syftet med akademiskt skrivande och hur kan man som lärare förklara det för sina studenter? Hur kan man hjälpa studenterna utveckla sin skrivförmåga?

Högskolelagen och högskoleförordningen formulerar de kunskaper och färdigheter som studenten förväntas ha efter fullgjord examen och är en bra utgångspunkt för en diskussion kring akademiskt skrivande. Enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100) ska studenten, för exempelvis en kandidatexamen på generell nivå, "visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper". I högskolelagen (SFS 1992:100) anges vidare att högre studier ska utveckla studentens förmåga att "utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området". Båda formuleringar belyser att den akademiska kommunikationsträningen handlar om att utbyta, redogöra för och diskutera information, såväl inom som utanför akademin.

Med dessa formuleringar som utgångspunkt kan man som lärare både förklara för studenterna varför skrivandet är en viktig del av deras utbildning--dvs. fokusera på den akademiska textens funktion snarare än form--men också planera skrivundervisningen (Landgren, Johan).

Flera studier visar att läsning är en viktig förutsättning för att tillägna sig skrivkompetens. Genom att läsa lär sig studenterna det språk och de begrepp som de sedan förväntas använda sig i sitt eget skrivande. De lär sig också vilka byggstenar en god text består av. Genom läsning insocialiseras studenterna i den vetenskapliga genre och det akademiska språkbruk som skrivande inom högre utbildning innebär. Denna tillägnelseprocess kan underlättas om du som lärare främjar och medvetandegör läsprocessen för studenterna genom olika övningar. För exempel på läsövningar, se Landgrens "Stöd dina studenters skrivutveckling--En lärarhandledning till Skrivguiden.se".

Handledning och respons på skriftliga uppgifter

Vidare visar studier att återkoppling på det studenterna skriver är värdefull för utvecklingen av skrivkompetens. För att återkoppling ska ha effekt på studenternas lärande måste den ges under skrivprocessens gång, vara tydlig och kopplad till aktuella bedömningskriterier. I boken Skriva på universitet och högskolor (kapitel 5) diskuterar Torlaug Løkensgard Hoel handledning av skriftliga arbeten, handledningens syfte samt beskriver olika strategier för handledning. Vidare ger Hoel en introduktion till vad responsgrupper är för att motivera kollegor och studenter att pröva detta arbetssätt. Responsgrupper är en arbetsform som kan minska lärarnas arbetsbörda.

Skrivande integrerad i ämneskunskapen

Genom att "integrera läsande och skrivande i de ordinarie kursuppgifterna" (Johansson & Nordström) blir arbetet med skrivandet enklare för läraren och studenterna upplever att texten blir meningsfull när den är kopplad till deras huvudämne. Ett viktigt syfte med skrivandet i utbildningen är just att det ska bidra till att "introducera studenten i en ämneskultur och utveckla studenten som fackperson" (Hoel). Studenten ska lära sig hur kunskap uttrycks inom ämnet och i enlighet med en specifik textkultur. Handledning ska bidra till denna läroprocessen och stödja studenten i den successiva utvecklingen av en ämnesidentitet.

Skrivande i progression

För att hjälpa studenter utveckla sin språkkompetens och träna på att skriva olika slags texter förordar många studier vikten av att arbeta med progression i skrivande under hela utbildningen. Detta innebär att undervisningsmoment i program och kurser utformas och lärandemål formuleras utifrån en progressionsmodell. För att underlätta detta arbete föreslår Johansson och Nordström i artikeln "Den vetenskapliga tryggheten: Ett lärande skrivande", en tankemodell som bygger på SOLO-taxonomin och som de applicerar på progression.

Lärresurser kring skrivande

Skrivguiden

Skrivguiden.se är en webbplats som är skapad för att studenter ska få stöd i sitt akademiska skrivande. Här hittar studenter konkreta råd om skrivprocessen, hur de kan formulera sig och om hur de hanterar källor och referenser. På webbsidan finns även en resurs för lärare, "Stöd dina studenters skrivutveckling - En lärarhandledning till Skrivguiden.se". Lärarhandledningen riktar sig till lärare som kommer i kontakt med studenters skrivande, ger verktyg för att arbeta mer förebyggande med skrivandet i undervisningen och behandlar bland annat ämnesnära skrivande, populärvetenskapligt skrivande, konstruktiv länkning, bedömningsmatriser och kamratrespons. Konkreta exempel och övningar att utgå ifrån vid undervisningsplanering följer varje avsnitt.

Skrivguiden lanserades av BTH:s bibliotek 2013 och utvecklades 2014 till ett samarbete mellan bibliotek och språkverkstäder vid BTH, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Umeå universitet.

Språkverkstaden

BTH tillhandahåller en språkverkstad, som erbjuder studenter språkhandledning. Studenter erbjuds personlig respons på planering av en text eller tips kring struktur, stil och språk på en längre text. Som lärare kan du hänvisa studenter till Språkverkstaden. De är välkomna att boka handledningstillfälle på sprakverkstaden@bth.se.

Litteratur om skrivande

Nedan följer förslag till texter som kan vara ett stöd till dig som undervisar, handleder och bedömer studenters skrivande inom högre utbildning:

Bolander Laksov, K & J. Wennerberg (2016). "Pedagogeeks: Akademisk Litteracitet." Webb-TV och podd. Stockholms universitet. https://www.su.se/ceul/resurser/2.43390/pedagogeeks-akademisk-litteracitet-1.567304/pedagogeeks-akademisk-litteracitet-1.567307

Dysthe, O. et al. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J. & H. Timperley (2007). "The Power of Feedback." Review of Educational Research. 2007. 77 (1), 81–112. https://journals.sagepub.com/doi/epub/10.3102/003465430298487

Hoel, T Løkensgard. (2010). Skriva på universitet och högskolor: En bok för lärare och studenter. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, P & M. Nordström. (2020). "Den vetenskapliga tryggheten: Ett lärande skrivande". Umeå universitet. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1444433&dswid=-3057

Landgren, J. (2017). "Stöd dina studenters skrivutveckling - En lärarhandledning till Skrivguiden.se"

Nygren, Å & U. Skagert. (2019). "Ingenjörsstudenternas skriftliga förmåga - En empiri". Lärarlärdom, Högskolepedagogisk konferens, 2019. 96-127. Blekinge Tekniska Högskola. http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1385217/FULLTEXT01.pdf

Skrivguiden (http://skrivguiden.se). En digital lärresurs där studenter kan hitta stöd för att utveckla sitt akademiska skrivande, alltifrån konkreta råd kring skrivprocessen till information om referenshantering.

Strand, H (2013). "Vetenskaplighet och anställningsbarhet: Om hur den akademiska skrivundervisningens paradox kan hanteras." Sakprosa, 5 (2), 1-18. Stockholms universitet. https://journals.uio.no/sakprosa/article/view/434/687

Muntlig kommunikation/Presentationsteknik

För muntlig kommunikationsträning, se avsnittet "Presentationsteknik" i Canvas-kursen Introduktion till nyanställda.

Kontakt:

heuu@bth.se

Teaching methods: Written and oral communication training

Language skills, written as well as oral, are required of students in all higher education. With regards to writing, formal requirements are set for what is expected of what we usually refer to as academic writing or scientific writing: matter-of-fact, formal language, a text that is precise and has proper references. But what is the purpose of academic writing and how can teachers explain it to their students? How can they help students develop their writing skills?

The Higher Education Act and the Higher Education Ordinance formulate the knowledge and skills that the student is expected to have developed after completing the degree. These skills make up a good starting point for a discussion about academic writing. According to the Higher Education Ordinance (SFS 1993:100), the student must, for example for a bachelor's degree at general level, "show the ability to orally and in writing report on and discuss information, problems and solutions in dialogue with different groups". The Higher Education Act (SFS 1992:100) further states that higher studies must develop the student's ability to "exchange knowledge even with people without specialist knowledge in the field". Both formulations highlight that academic communication training is about exchanging, reporting and discussing information, both inside and outside academia.

With these formulations as a starting point, you as a teacher can explain to the students why writing is an important part of their education--i.e. focus on the function of the academic text rather than form--and also plan how to teach writing (Landgren, Johan).

Several studies show that reading is an important prerequisite for acquiring writing skills. By reading, students learn the language and concepts that they are then expected to use in their own writing. They also learn which building blocks a good text consists of. Through reading, the students are socialized into the scientific genre and academic language that writing in higher education entails. This acquisition process can be facilitated, if you as a teacher promote and raise awareness of the reading process for the students through various exercises. For examples of reading exercises, see Landgren's "Support your students' writing development--A teacher's guide to Skrivguiden.se".

Supervision and feedback on written assignments

Furthermore, studies show that feedback on what the students write is valuable for the development of writing skills. For feedback to have an effect on students' learning, it must be given during the writing process, be clear and linked to current assessment criteria. In Skriva på universitet och högskolor, chapter 5), Torlaug Løkensgard Hoel discusses supervision of written work, the purpose of supervision and describes different strategies for supervision. In addition, Hoel gives an introduction to what response groups are in order to motivate colleagues and students to try this pedagogical method. Response groups can reduce teachers' workload.

Integrating writing into subject knowledge

By "integrating reading and writing into the regular course assignments" (Johansson & Nordström), teaching writing becomes easier for the teacher and the students feel that the text becomes meaningful when it is connected to their main subject. Writing in education should contribute to "introducing the student to a subject culture and developing the student as a specialist" (Hoel). The student must learn how knowledge is expressed within the subject, and in accordance with a specific textual culture. Supervision must contribute to this learning process and support the student in the successive development of a subject identity.

Writing progression

To help students develop their language skills and practice writing different types of texts, many studies advocate the importance of working with writing throughout the education. This means that teaching activities in programs and courses are designed and learning objectives are formulated based on a progression model. To facilitate this work, Johansson and Nordström propose in their article "Den vetenskapliga tryggheten: Ett lärande skrivande" (2020), a model based on the SOLO taxonomy, which they apply to writing progression.

Learning resources about writing

Writing Guide ("Skrivguiden")

Writingguide.se is a website created to support students in their academic writing. Here, students find concrete advice on the writing process, how to manage sources and references and how they can publish their thesis. The website also contains a resource for teachers, "Support your student's writing development - A teacher's guide to Writingguide.se". The teacher's guide aims to provide teachers who come into contact with students' writing, tools to work more strategically and proactively with student writing. The guide addresses how to work with subject-specific writing, popular science texts, constructive alignment, assessment criteria and peer response, among other things. the guide presents examples and exercises to use as a starting point for teaching writing. The writing guide was launched by BTH's library in 2013, and developed in 2014 into a collaboration between libraries and language workshops/writing centers at BTH, Kristianstad University, Linnaeus University and Umeå University.

The Writing Centre ("Språkverkstaden")

BTH provides a writing centre, which offers students guidance and advice in their academic writing. Students are offered feedback on, for example, the planning of a text, or the structure, style and language of a written text. As a teacher, feel free to refer your students to the Writing Centre. They are welcome to book a tutorial session or consultation at sprakverkstaden@bth.se.

Literature on writing